frostatglas

...var det idag ja. Tack & lov slapp jag någon löjlig rosutdelning, som i längden endast leder till att någon blir utan & någon får för många. Istället hade vår skola som ibland kan vara en underbar skola, ibland en terrorist som tar över min hjärna & vill slå ihjäl allt vad biologi & kemi& fysik & labbrapport & oförberedda prov & lärare heter, anordnat en Må-bra-dag.  Vi hade ett mellanstadiedisco med hey macarena & spice girls, 18karat, fika & singstar. Tack, vill jag säga till alla mina underbara klasskamrater. men på knutpunkten såg jag dem. dessa perfekta varelser som tydligen förtjänar tio rosor medan andra inte får några. Inte har de vett att stoppa ner dem i en påse eller dölja dem lite,  nej, stolt ska dem visa upp dem för alla som råkar komma i deras närhet. usch, jag låter så bitter. det är jag inte. bara less. De som egentligen mest behöver en ros är de som sällan får någon. sandra från bloggen niotillfem beskriver det på ett så vackert sätt.

Förresten hade Nina, Caroline & jag en mysig krängdag idag.

Dagens låt : Och alla platserna med Almedal