frostatglas

nu ska jag snart med småsyskonen på perstorpskarnevalen. jag fattar inte hur denna karnival går runt. den tar 150 kr i inträde varje kväll & är dessutom samtidigt som malmöfestivalen. men det är inte mycket man förstår i perstor & inbitna perstorpare gör alltid som dem alltid gjort.  jag tror det är likadant i de flesta små byhålor. det är första gången på två, tre år jag är där nere överhuvudtaget.


denna bilden tyckte jag var så himla fin. det är fröken bäckström som gjort den & jag har snott den från hennes blogg.

detta är för dig som varit så arg att du hoppat så hårt i marken att du blivit förvånad att det inte blev något hål,
för dig som varit så arg att du slagit handen hårt i en tegelvägg,
för dig som har så ont att det inte gör ondare att skära i dig själv,
för dig som upptäckt hur mycket man behöver gråta för att tårarna ska ta slut,
för dig som undrar om tårar egentligen kan ta slut,
för dig som sjukanmäler dig & sjukanmäler dig och undrar när orken att gå till skolan ska komma,
för dig som vandrar planlöst omkring i timmar för att du inte har något annat att göra.
för dig som inte kan äta för att inget smakar,
för dig vars enda tröst är maten,
för dig som har börjat tror på glåporden dem kastar efter dig,
för dig som trots allt inte har gett upp.






det finns en dag när ni själva kan säga This night is over.

hej hemskt mycket hej. jag är lite sliten & trött idag. igår lekte jag med caroline däremot . vi var och secondhandshoppa & sen gjorde vi afro av hennes hår. det blev rätt sött. kläderna jag fann får ni antagligen se imorrn, idag har jag knappt ork att resa mig från sängen, men märkligt nog somnar jag inte. den här budade jag hem i går på tradera i alla fall. jag älskar såna rosenmönster.

det känns tomt att lämna festivalen. jag trodde det skulle bli skönt att komma hem & duscha & äta. det var det visserligen, men sedan ville jag bara tillbaka igen . men ett år, sen är det festivaldags igen .


på väg dit .

våra hallondrinkar. hyfsat gott faktiskt.

angelica kan balansera ett sugrör på näsan, minsann.

stereototal.

folk. kommer inte ihåg vilket band & kan inte se det på bilden .

angelicas kamera var från stenåldern, min mobilkamera är inte den bästa. mobilen dog dessutom. så det blev inte särskilt många & inte särskilt bra bilder.

jag lever än. om än knappt. den senaste tiden har det varit jobb, jobb, jobb & annars har jag sovit. inte gjort nått vettigt alls av tiden . i helgen var det helsingborgsfestivalen. den var trevlig i alla fall . men ja. varje dag har annars sett likadan ut, så det kändes inte lönt att skriva nått här.

dagen idag har varit ett helvete. upp tjugo över fem som vanligt & jobba. fick sedan gå hem i jeans i tretti graders värme (vi får inte ha nått annat på jobbet). när jag skulle hämta cykeln på stationen var den borta. spårlöst borta trots att jag låst den. jag svor en lång ramsa & gick sedn hem. sedan när jag angelica åter igen kollade stod den helt plötsligt där . olåst. skumt. men nu var istället kortet till porten på jobbet borta. har fortfarande inte hittat detta kort . vet katten hur man ska lösa det. jag är sååå irriterad & vill att en trollkarl ska komma hit & trolla fram kortet.

men i alla fall. på något vis kommer jag hamna här imorgon. & det kommer bli underbart.

mamma. min mamma är en av de bästa mammor som finns. gudarna skulle veta vad jag hde varit utan henne . hon har stått vid min sida i alla lägen & inte minst jag vet vad hon har kämpat för min skull. & för alla oss andra syskon. hon är så otroligt stark & den människa som jag beundrar mest på denna jord.

grattis mamma på 46 årsdagen . & tack för  att du finns.

hoppas veckan i turkiet blir riktigt, riktigt bra !

dessa skor hade inte suttit fel . dessutom hittade jag precis en söt jeansjacka i källaren hemma. blekt ljusblå.

först var det fest hos sofie som har fyllt arton hela år i landskrona.


jag sköna åttital, angelica sköna sjuttital.


jag, angelica, caro.


de trodde de kunde flyga.



nina.


vi satt vid havet.


födelsedagsbarnet var märkligt nog inte med på någon bild.

på lördagen var det partaj hos sandra.


ida & caro.

idag kommer lilla caro till mig från göteborg. henne har jag inte träffat på sen höstas, så det kommer bli riktigt skojsigt.  jag tycker att du fortfarande kunde bo i klippan så jag kunde komma en sväng till dig då & då.

nu är jag trött. lite utmattad. & det enda jag kan tänka på är att jag ska upp tidigt, tidigt imorgon. rättare sagt tjuge över fem.
I går stack jag till angelica där hon var hos sin mamma i höganäs. vi var på kullamarknad, gick en lång promenad (där vi av någon anledninng tyckte vi såg lik i sopsäckar överallt & var så rädda att vi höll på att kissa på oss) och såg I am legend. filmen var riktigt bra faktiskt .


min utstyrsel igår. väldigt suddigt, vet. min bara fot är en bonus. skorna fick jag av mamma häromdagen, det var lite snällt tyckte jag.


ett foto på vår promenad, tagen med min lite halvkassa mobilkamera.

på jobbet har jag lyckats med detta idag:
¤låsa mig ute
¤nästan dra ner en gardin
¤ gått x antal varv runt på våningarna innan jag har hittat var jag ska
¤ åkt upp & ner i hissen med städvagn, var inte riktigt säker på var jag skulle (resultat: irriterad man med spotunna utanför hissdörren)
¤ kommit åt nån maskin med dammtrasan, vilket resulterade i att maskinen rasslade till & det kom ut ytterligare siffror på en lapp som hängde ut ur den (detta är hemligt, om perstorp ab går under, berätta inte för någon att det är jag som ligger bakom det)

tack & lov har jag inte tagit sönder något eller råkat skada någon.

förra veckan införskaffde jag mig en väska på röda korset. den är stor, utav läder med att slitet knäpp i metall & en insida i rutigt tyg. mums ! min mormor däremot , som jobbar på röda korset (jag är nästan VIP-kund där ) tyckte den var "rälig".




i väskan fick jag lite "presenter" med . så går det när man inte kollar igenom väskan innan man köper den. i låg en förpackning med en duk till att torka av glasögon med & tändsticksask som det stod hässleholm på.  det var lite skoj, man börjar ju fundera på em som hde väskan innan mig. jag gissar på en gammal man .

undra var ögonfransarna tar vägen egentligen ?


mitt ansikte består till stor del av två kinder . i alla fall när jag skrattar .

idag var jag vid havet med angelica. det var lite mysgt, förutom alla tuttar som finns överallt. hallo, det är en massa familjer här ? dessutom hur kan ni stå ut med en vit rumpa men inte vita bröst. gå nakna vetja. jag förstår liksom inte grejjen med att visa upp sina bröst så. det handlar enbart om att få killar blickar på sig, som jag ser det .

mimmi förlängesen. rättare sagt när jagt precis fyllt femton, i nionde klass.


ne, det är inte peruk . mitt hå var svart en gång i tiden & ofta plattat . caro sitter bredvid.

okej . det har varit lite tomt på bildfronten . så här lägger jag upp lite gott & blandat som jag hittat .


kjol - hm , skor - monki, skärp - mammas gamla, tröja (klänning) - secondhand


så som den fint kallas, perstorpssjön.


kappa & skor secondhand.


tåg & knästrumpor.


skog.

idag drömmer jag. jag är lite förälskad i klackar, rundkragar & underkläder som se ut som något från en saga.
jag har gått igenom webbshop efter webbshop. den här & den här kommer jag nog drömma om i natt. synd bara att min plånbok gapar nästintill tom fram till jag får min lön.

inatt skaffade jag mig afro, med hjälp av en massa piprensare & hårspray.

sjuk. hostar & nyser & är täppt i näsan . har bott i sängen hela dagen. längtar till emmabodafestivalen...


jag & siri på siesta!

på midsommar blev det camping i lerberget. den dödaste campingen vi hr vrit med om. men vi gjorde det bästa vi kunde av det & det blev en riktigt mysig, soft & härlig midsommar tillsammans med goda vänner.



nina.


dans runt vår fin midsommarstång.


dansen tog andan ur mig.


caroline fixar midsommarstången.



angelica i toppluva.

Jag får rysningar av ordet högstadie. En del av mitt liv gick förlorat där.

 

Jag ska inte nämna några namn. Men om jag känner er rätt läser ni säkert det här för ni brukar snoka på det mesta jag gör. Trots att ni många gånger kastat i mitt ansikte att jag inte har nått liv, inte har några vänner, bara sitter pluggar alltid. Ni vet vilka ni är. Jag var fet, finnig, rödhårig… ful. Det fick jag höra. Jag var inte bara utanför, utan fick dessutom ständigt, ständigt höra att jag inte var som alla andra. Niorna skrattade åt för att sedan berätta för mig att anledningen var att jag var ful, ni kastade sten efter mig & en dag låg plötsligt min cykel på cykelställets tak.

 

Jag försökte att inte bry mig att gå min egen väg. Men egentligen, egentligen vill jag vara som er. Jag ville ha massor av vänner, gå på fester, kyssa pojkar, helst av allt ville jag bli accepterad. Jag slutade äta, jag färgade håret svart & köpte likadana kläder som alla andra. Ändå dög jag inte. Ni sa det inte lika högt längre, men jag vet vad ni sa om mig, vad ni än säger om mig.

 

Varför har jag skrivit det här? Jag vill bara att ni ska veta att en sak har ni lyckats med. Ni hr gjort er oförglömliga. Kanske borde jag tacka er. För jag har fått lära mig att det kvittar hur man ser ut, hur man pratar & hur man tänker, folk kommer ändå att kunna klanka ner på dig, folk kommer att kunna slå dig & hata dig. Jag har lärt mig att det viktigaste är att jag duger för mig själv & att jag har vänner som inte dömer & ser ner på mig. jag vill inte längre vara som er. Jag möter ibland & jag känner bara förakt. & hur mycket skit jag än hör ur era munnar kan jag hålla huvudet högt. Jag har vänner, jag har mål i livet, jag har drömmar & en underbar familj. Jag har så mycket. & jag kommer aldrig sjunka till er nivå. Aldrig.

 

Men tack. Ni lärde mig vara annorlunda, vara mig själv. Ni lärde mig vem jag inte vill vara.

tack till ida & caro. som var mina vänner trots allt.